Soffpotatisar - Skåne Vs Värmland

En lördagkväll
- Vissa par går på bio tillsammans, vissa går ut och festar, vissa sitter hemma och myser med en film.
Men inte jag och Björn. Vi tillbringar lördagskvällen på akuten vi. Sju på kvällen till 4 på morgonen.

Som ni säkert vet så har jag beklagat mig om att jag har varit sjuk.
Ja, igår tog det priset. Mådde verkligen inte bra. Mådde piss rakt igenom. Så jag ringde till sjukvårdsrådgivningen och vad dom sa kan ni läsa här. Helt jävla inkompetenta.
Pappa ringde akuten, dom sa: - Kom in direkt! Ta taxi!

9 timmar senare kommer jag och Björn hem med vetskapen att genom min urinvägsinfektion så har jag fått en allvarlig infektion i kroppen och måste ta en ny antibiotika för den som jag har nu är för svag. 39,2 graders feber, illamående, huvudvärk, konstanta svettningar och ryggsmärtor till den gränsen att jag kunde inte sitta ner, stå upp eller ligga ner. Vilket resulterade i knarkade av panodil och gråtattacker inombords. (Jag hade glasögon, fattar ni vad skitiga dom blir om det kommer tårar på dom?!) Det värsta var nog, att det gjorde så ont att jag kunde inte gråta. För hade inte kraft till det.


Jag har nog aldrig känt mig så sexig, någonsin. Dom rullade ut mig i korridoren för dom var tvungen att ha rummet ledigt.


Björn joinade mig på britsen, sen somnade han. Vilket stöd han är!


Men sen lade som oss i ett rum ialla fall. För det kom in ett akutlarm och det fick inte vi se. Tråkigt tyckte jag. Efter (vid den tiden) 7 timmars väntan på en doktor men det roligaste att jag fick lämna ett urinprov och 3 rör blod, så får jag inte ens se när det kommer in en människa, i en ambulans. Dåligt.

Menmen, 5 över 4 kom vi hem, och för 45 minuter sen så vaknade jag av smärtor i ryggen, så det blev panodilen som jag hade lagt bredvid sängen och sen tappa upp ett bad. Och nu sitter jag här med en handduk om mig, för nu har svettningarna kommit tillbaka, och min fleece-morgonrock, suger icke åt sig det!